Love and information

Under lovet var jag inte bara i Malmö, utan passade också på att besöka min vän Johannes i Skara, som tog med mig på skara skolscens treors slutproduktion, Love and Information.
Den var fantastiskt bra! Jag hade inte väntat mig att se någon föreställning och jag hade ingen aning om vad den handlade om, och kanske var de det som gjorde den så bra.
För den var verkligen bra. Den byggde på korta scener som bytte av varandra och som var helt fristående. Ibland ledde en scen in i en annan och ibland bytte de bara av varandra. Det som kopplade alla scener samman var användningen av mobiltelefoner.
För mig tog det ett tag att komma in i den, att vänja sig vid de korta scenerna, men när man väl var inne i det var det verkligen bra!
Publiken satt runt hela rummet och de var väldigt bra på att få med sig publiken. Även om skådespelarna ibland vände en ryggen tappade man aldrig kontakten med dom.
Dom korta scenerna var som små glimtar in i människors liv, och jag fick hela tiden känslan av att det fanns mer, att alla karaktärer hade en historia, att alla var på riktigt.