Det låter ju lite märkligt, jag menar, liv förändras på måndagar, det är då man startar ett nytt liv, tar tag i saker, börjar på ett nytt jobb. En lördag skulle kanske också kännas okej. Om någon sa "Mitt liv förändrades på en lördag", då skulle det låta spännande, som om någonting hänt under en utekväll eller så.
Men så är det inte för mig, mitt liv förändrades på en tisdag. En helt vanlig septembertisdag egentligen, inget spännande med den, utom att mitt liv har förändrats totalt.
Jag har flyttat. Jag har efter många timmars resande åkt Karlstad, Malmö, Köpenhamn, London och Bristol. Och här är jag nu.
Och den stora förändringen är inte att jag är i Bristol, jag kan ju knappt ens säga att jag har flyttat, jag menar, jag har ju inte ens någon lägenhet. Nej, den stora förändringen är att från och med den här dagen vet jag ingenting om mitt liv.
Jag har ingen planerad framtid och vad som helst kan hända.
Det är otroligt obehagligt, befriande och framförallt: märkligt.
Efter 14 års skola följande samma struktur, där jag vetat precis vad som kommer att hända under morgondagen befinner jag mig nu i ett stort mörker. Hela min framtid är ett mörker. Jag vet ingenting, och det skrämmer mig.
Det märkliga är, att det känns okej. Eller ja, just nu känns det inte alls. Just nu bara är jag. Jag är varken nervös eller exalterad, jag bara är. Och här, i varandet, kommer jag nog att befinna mig ett tag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar