Jag har aldrig i hela mitt liv mått så här dåligt av en förkylning. Ärligt talat.
Febern gör att jag knappt kan stå upp längre än fem minuter, och dessutom svettas jag mer än jag gjort under alla KPS danslektioner.
Hela vänstra sidan av ansiktet gör ont, både halsmandel och öra, och jag vill nästan börja gråta.
Att näsan rinner konstant och att jag inte kan sluta hosta gör inte saken bättre.
Igår natt vaknade jag och var helt övertygad om att jag var på väg att dö. Jag väcktes av en asmatisk hostattack med näsan helt igentäppt, inga andningsmöjligheter över huvud taget. Och sådär mitt i natten är man ju knappast vid sina sinnens fulla bruk, så jag var helt övertygad om att jag skulle dö.
Lyckligtvis hade jag fel.
Nej, nu ska jag återgå till att ligga i sängen, dricka te, tycka synd om migsjälv och se på Dance Moms!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar