Sanningen är att jag inte har någon plan. Det finns tusen saker jag vill göra och jag har ingen lust att bestämma mig nu för hur min framtid ska se ut. Jag vet att jag ska gå på KPS ett år, men efter det har jag ingen aning, och jag vill inte veta heller, jag vill inte planera framåt. Framtiden är tom, och det är så det ska vara. Även om jag gillar att planera allt och trivs med att hänga upp mig på datum, så är det bra att vara fri, det är skönt att det är tomt.
Det finns så mycket jag skulle vilja göra. Jag vill bo i Paris ett år och arbeta som konstnär, jobba som reseledare i Egypten, studera historia på ett universitet, spela gatuteater, jobba på Island, tågluffa genom Asien, bo i Storbritannien, skriva en bok, lösa koden i Fringe, gå på Comicon, se Matilda på West End, sy en klänning och mycket mer.
En del kommer jag att göra, och en del kommer inte att bli av, men det gör ingenting för det är så det ska vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar