Kick and box är farliga grejer

En av våra lärare är gift, och hennes man håller i något som heter kick and box på kampsportenshus i Kristinehamn, och det hade våra lärare bokat in oss på två veckor i rad.
I torsdags var första gången.
Vi kom dit, i tid, och det var ett väldigt märkligt ställe. Man åkte in bakom en massa fabriksliknande hus, på någon slags bakgård, där vi fann kampsportens hus. Väl där gick vi in och kom in i någon slags träningslokal och träningspasset sattes igång.
Kick and box går, som namnet lite avslöjar, ut på att man sparkar och boxar. Den ena håller i en så kallad pad och den andra sparkar eller slår på den.
När jag höll i paden som min partner sparkade på började jag känna att det gjorde lite ont i min hand, men jag tänkte att det var väl inget farligt, så jag fortsatte. Kick and boxen fortflöt och var väl lite sådär lagom kul, jag blir inte direkt motiverad av att stå och slå på en pad bara sådär, det blir lite långtråkigt.

När jag vaknade dagen efter kände jag att jag hade ont i handen fortfarande, väldigt ont. Jag tänkte att jag kämpar mig igenom dagen så går det över, men det gjorde det inte, så på tåget till Karlstad ringde jag 1177 som sa att jag skulle åka direkt till akuten, vilket jag gjorde. Igen.
Som tur var så kunde mamma komma och hålla mig sällskap.

Väl på akuten blev det väntan, som vanligt. Efter ett tag fick jag komma in till en läkare som klämde lite, kände lite, sa hmm och skickade mig till röntgen.
Sen fick jag vänta ett tag för att få komma till röntgens väntrum, eftersom de tydligen hade något krångel där uppe.
Det lustiga var att vi var en hel grupp med människor som alla skadat vänsterhanden, som alla var mer eller mindre barn som väntade tillsammans med sina föräldrar och skulle röntgas, som alla väntade tillsammans.
Efter ett tag slussades vi vidare till röntgen där vi alla en i taget fick gå in och röntgas (andra gången på alldeles för kort tid), och så passade vi på att titta lite på idol också. Sen fick vi återvända till väntrummet på akuten, och så småning om möta en läkare.

På röntgenbilden kunde man se att en liten benbit lossnat, men han var orolig över att det var något mer fel, så han ville klämma på handen, men det gjorde så ont att han blev tvungen att bedöva för att kunna känna ordentligt (jag hatar verkligen sprutor), men efter bedövningen kunde han göra en ordentlig bedömning, och tydligen har jag förmodligen fått något som kallas skidåkartumme, vilket är en slitskada på ledbandet.
Därför har jag nu fått gips från tummen upp mot armbågen, och jag blir inte av med det förrän mot slutet av veckan då vi ska titta på det igen, och om jag har otur, sy.